Edge, vad är det?

Det tycks finnas en helig graal i finansbranschen som kallas för “edge”. Det är allmänt vedertaget att alla kan – och bör – ha en edge att det inte längre är meningsfullt att definiera vad det är, varför det är så och hur det uppstår. Man nämner inte heller när edge slutar att existera, för vad det verkar är det också möjligt att “tappa” sin edge när man väl hittat den. Jag är ganska säker på att jag inte kan erbjuda några egentliga svar men förhoppningsvis kan jag väcka några tankar som kan leda vidare. Häng med i mitt sökande efter edge. (Ja, jag gillar U2 men nej, det är inte den The Edge.) 

För det första slås jag av att edge egentligen inte har en svensk översättning. Kant eller spets låter visst inte lika häftigt men vad är det för en kant och vad händer bortom eller innan den? Som visuell tänkare försöker jag angripa frågan genom att definiera vad en edge egentligen är. Jag bestämde mig för att ställa frågan på Twitter, i forumet där man alltid kan hitta svar:  

Låt oss bryta ner det. Jag drar tre slutsatser av svaren:

  1. Det verkar finns många olika svar på frågan,
  2. Edge är att på något sätt vara bättre än ett (vedertaget?) jämförelsemått,
  3. Edge är kännedom och nyttjande om en statistisk fördel.

Jag tycker att det är lite roligt med den andra punkten eftersom de allra flesta anser sig vara bättre, snyggare och smartare än jämförelsemått/snittet. Är det samma fenomen som spökar vad gäller edge? Om man ska tro CFD-mäklarnas statistik om lönsamhet så kanske det inte är så långt ifrån sanningen…

Vad är skillnaden på edge och tur? Den som varit med ett tag vet att det finns många vägar till framgångsrik handel, alltså fler än en enda sanning, det är trots allt inte religiösa ritualer vi pratar om. Ändå tenderar många bli så övertygade om att den edge de utvecklat är det enda rätta sättet och blir därmed blinda inför andra möjligheter. Man kan vara framgångsrik länge utan edge, the illusion of skill och plötsligt en dag bli smärtsamt varse om det, var det då fortfarande en edge? Och häri ligger kanske pudelns kärna: om man verkligen har definierat vad man gör då vet man också den dag det inte längre fungerar vad som sker och varför det inte fungerar, och följaktligen förändra och justera för nya situationer. Därför fortsätter vi sökandet:

Edge: en fördel gentemot ett jämförelsemått?

Gängse läsning verkar försvara punkt 2 ovan, edge är alltså det som gör att du är mer lönsam än andra. Det är dock oklart vilka vi jämför med och varför just det urvalet har gjorts. Vad är en fördel, hur hittar man den och hur bibehåller man den?

En atlet eller ett företag arbetar med sin USP – unique selling point – något som gör dem bättre än andra. De allra flesta av dem arbetar fokuserat med en mycket liten del av alla sporter eller affärsmöjligheter som finns, om vi ska fortsätta parallellen till atleter och företag. De hittar något som intresserar dem, som fungerar och som de sedan fokuserat fortsätter att tränar upp och utveckla – och de fortsätter att förändra för att bibehålla formen och konkurrenskraften över tid. Med den parallellen kan det vara läge att fundera över vad som passar dig bäst och vad du tycker är mest intressant. Därefter är det dags att fundera hur det kan omvandlas till en edge. Hur kan du ta det från A till B, hur kan det utvecklas vidare och hur kan du slutligen sätta upp ett system eller regler som passar in i premissen om en edge som du sedan kan förhålla dig till? Det finns många olika beståndsdelar och faktorer som påverkar en edge, låt oss vandra igenom en del av det.

FAKTOR TID

En edge är inte statisk och beständig i all evig tid. Både du, börsen och andra aktörer förändras över tid. För att ta hänsyn till faktorn tid behövs en process för att kontinuerligt förändra och anpassa strategier till nutiden. Det som fungerade igår är kanske inte längre den bästa strategin imorgon. Allra bäst görs det genom tydligt uppsatta regler och genom noggrann och kontinuerlig testning men jag har en känsla av att de flesta väljer bort den här biten – eftersom de inte vet hur eller inte har tillgång till data och programvaror som kan vara till hjälp och därmed låter magkänslan ta en större plats. Kanske kan du fundera på hur du på enklast möjliga vis kan försäkra dig om att din edge är robust och inte bara beroende på din magkänsla och dagsform.

Marknaden förändras snabbt. Nya aktörer, nya regelverk, nya duktigare och mer avancerade aktörer tillkommer ständigt. Är det så att all edge naturligt innefattas av faktorn tid och att man därför har en edge i edgen om man sätter upp en plan för hur utvärdering ska ske på ett strukturerat sätt? Ja, det är jag ganska övertygad om. 

En annan dimension av tid är snabbhet, tid i marknaden eller långsiktighet. Som exempel har en HFT edge i att genomföra många affärer väldigt snabbt, strategier kan byggas för att verka i marknaden under väldigt korta och avgränsade stunder och Buffet har en edge i långsiktigheten. Överallt finns en dimension av tid – men är det en faktor som du aktivt beaktar i din handel?

Och för att utmana tankarna ytterligare: är det inte också så att många långsiktiga investerare försöker förbise just tid (som i tajming)? 

FAKTOR PSYKOLOGI

Idag har alla möjlighet till i stort sett samma information och kunskap men hur omsätts den i praktiken? Det går inte att förutse marknadens alla mekanismer så hur kan vi systematiskt lära oss att hantera den? 

Kan det vara så enkelt att alldeles för många helt enkelt inte har en strategi, en fastlagd plan att förhålla sig till, och att utfallet därmed blir därefter? Eller har man en plan, som man sedan inte följer? Vad är det egentligen som händer – och när händer det? Jag ställer frågorna för att provocera, jag tror också att ni hört talas om och vet en del om börspsykologi. I de allra flesta fall kan vi inte exkludera jaget ur ekvationen, så hur hanterar vi känslorna på bästa vis? Kanske behöver vi inte varva google för att hitta en edge utan istället kan vända oss inåt för att definiera egna instinkter och känslor. Hur agerar du när X eller Y inträffar och hur kan du förstärka eller dämpa impulsen? Vad är det som går fel när det går fel? Ett exempel kan vara klassikern att sälja när ett värdepapper går ner eftersom det känns svårt att förlora pengar (det var ju inte planen!). Kan du lära dig att tänka annorlunda och “kliva ur” situationen? Kan du sätta upp strikta regler eller sätta en stop loss som känns rimlig? Vad behöver du göra för att justera upp för eventuella felsteg?

FAKTOR STRATEGI/HANTERING

Hur går vi tillväga och vad vill vi uppnå med en edge, egentligen? För min del landar jag ofta i att söka en plan för att utesluta slump i största möjliga utsträckning “the illusion of skill”. För likväl som slumpen fungerar en gång, två gånger och hundra gånger är det lika möjligt att den utraderar alla framgångar en annan gång. Vad är då en strategi i förhållande till edge? Är det så att samma mål kan uppnås på andra sätt – strategier – i ensamhet eller i kombination och edge egentligen är en utopi? Är strategier en delmängd av edge eller är det samma eller helt frånskilda saker? Jag menar att en strategi är ett verktyg, eller delmängd och kan utgöra ens konkurrensfördel, USP. Helst ska det vara något som andra inte känner till eller kan göra – eller genom ett särskilt bra genomförande av en enkel plan.

Mikael Syding exemplifierar: “Jag gymmar ute varje morgon. Det är en enkel vana, inte direkt jobbig, extremt enkel att kopiera. Men jag GÖR det. Strategin är inte min edge, utan att jag faktiskt konsekvent håller mig till den.

Är edge en självuppfyllande profetia? En investerare som är säker på sin sak och menar att det är en edge och som gladeligen berättar om den för andra som i sin tur låter sig övertygas kommer ju också att få rätt – under förutsättningar att pappret är tillräckligt litet eller följarna tillräckligt många för att flytta priset. (Ja, här refererar jag till småbolagsgrupperna eller Robinhooders i Tesla etc.) Den personen gör alltså om samma sak upprepat antal gånger med samma fördelaktiga utfall. Det är ju ett fenomen vi ser allt mer av i sociala media. Priset påverkas av efterfrågan och efterföljande investerares känslor och då får den som hållit i taktpinnen rätt oavsett: en edge! Eller? 

Edge: en utopi?

Jag är osäker på om jag egentligen givit er några svar här, snarare många fler frågor men förhoppningsvis väcker det en och annan tanke om vad vi gör och hur vi kan bli bättre. Jag har för att stilla mitt eget sinne försökt att hitta en mer logisk förklaring och ställa frågor som “Vilka är delmängderna i edge?” och “kan man räkna på edge matematiskt?” men samtidigt är jag relativt övertygad om att edge som begrepp är en utopi. Det är frågor som leder mig till den tredje punkten ovan: “Vetskap om en statiskt fördel”. Matematiskt måste vi definiera några logiska argument: edge måste här betyda att du har mer rätt än fel över en tidsperiod. Statistisk fördel är också en definition av “lönsam”. Edge är alltså alltid lönsam (över tid) men lönsamhet behöver inte per definition vara en edge. Spännande! Kan det vara så att edge handlar om just det viktiga ordet vetskap? I så fall är nästa fråga: vetskap om vad?! Vid varje diskussion med insatta personer, så slutar det med att exemplet egentligen associeras till riskbegrepp eller andra typer av mått. Jag är dock övertygad om att dessa frågor och funderingar leder till att bli en bättre investerare. Jag lämnar här och är ganska säker på att det finns en del svar att söka i andra frågor som angränsar till ovanstående. 

På återseende

Mona